Under fredagens morgontimmar rullade vi förbi den konstgjorda Inyasjön och in i Yangon. Raffel i Rangoon, som Lustans sa. De flesta turister börjar sin burmesiska vistelse i Yangon, men eftersom vi alltid ska vara tvärtemot skulle vi avsluta vår där. På det ill-lila vandrarhemmet SAT Yangon erbjöds vi frukost men Elisabet var blek och ville inget annat än sova. På kvällen tog jag en svettig promenad genom ett matdoftande Chinatown på jakt efter en sydindisk dosa. Jag hittade ett indiskt ställe men fick nöja mig med en thali. Ägarinnan smattrade ut en lång förklaring varför hon inte serverade sydindiskt (hon hade tvingats byta kök etc). Jag funderade på att låna toaletten på femstjärniga Strand Hotel men tänkte att nån måtta på kolonialt beteende får det vara. Det fanns något som liknade en mataffär längs huvudstråket Maha Bandula, självklart med ett välsorterat sortiment av Coca Cola och Pringles. De två företagen, infiltrerade i varenda vrå av världen, verkar ha tillräckligt med makt för att kunna avsätta presidenter.
Elisabet var svag men orkade ändå ta sig ut. Stärkt av burmesisk småcitrus skulle det under dagen långsamt bli bättre. Vi beställde in ett helt gäng med traditionella smårätter på Anya Ahta. Det var inte lätt att reda ut vilken skål som innehöll vad. Det var ju lördag så jag tog en öl. Vi betade av nationalmuseets fem våningar, bl.a. huserande den kungliga lejontronen och nationalbibliotekets Yangonsektion. För att släppas in bland de gula plåtbokhyllorna behövde vi ta av oss skorna. Vid en dator satt en munk och surfade.
Vi kunde inte missa den heliga Shwedagonstupan, originalet vars kopia vi besökt i Naypyitaw. I trappan upp föll ett lätt regn. Det var mycket guld – ännu mer folk. Man förväntades be vid altare tillsammans med folk födda på samma veckodag, enligt burmesisk kalender bestående av 8 dagar (onsdagen uppdelad i två delar). En guide grep tag i oss och bläddrade i sin tjocka bok med recensioner för att bevisa att han haft nöjda svenska kunder. Vi betackade oss.
Underjordiska musikinitiativet Jam It! firade sitt femårsjubileum i angränsande People’s Park med en lång lista av uppträdanden. När vi kom dit fanns det en öl kvar till försäljning. Lite senare dök en handfull till upp. Det gällde att hugga dem snabbt. Hiphopakten Triple A imponerade. Några Berlinpunkare skymtades i publiken.
