Sydney

När vi landade i Sydney var det förmiddag och sol. Mitt förråd av sex månaders endagslinser fastnade tillfälligt i karantänen, men när det klarlagts vad det var som gett utslag gav oss den bastanta kvinnan ett glatt ”Here you go darling!” och ”Welcome mate!” och vi kunde ta oss vidare till vår första host: Christabel och Daniel och deras två barn Aiden (8) and Joseph (6). På deras dörr i Lewisham satt en lapp som välkomnade oss och bad oss att känna oss som hemma. Inte helt oväntat letade vi upp varsin soffa och somnade. När Christabel och barnen kom hem skruvades ljudvolymen upp. Barnen blandade till nån slags blå trollsaft och kunde inte sluta prata om maorihalsbanden som de fått i skolan och hur mycket de gillade den och den parken i Sydney. Efter middag och Simpsonsavsnittet där Selma gifter sig med Troy McClure, åkte vi i mörkret ner till stan med Christabel och gick omkring i The Rocks. Först tog vi vägen förbi puben där hon arbetade för att leta efter golden orb spindlar. När vi nästan kommit hem igen såg vi vår första fruit bat (flygande hund). Vi höll på att skita ner oss.





Dagen efter gick hästloppet Melbourne Cup av stapeln. Det verkade ungefär vara att jämföra med VM-finalen i fotboll. Det vi tydligast märkte av det var att var och varannan kvinna bar spexiga hattar. Det var 37 grader varmt, bara över dagen, resten av veckan skulle det vara halvmulet och temperaturen ligga på 25 grader. Vi rörde oss långsamt, långsamt förbi operahuset och gick in i botaniska trädgården. I dammen kryllade det av feta ålar, i träden myllrade det av sovande fruit bats. Kanske hade vi fortfarande skallen i Beijing, hur som helst gick vi till Chinatown och åt ris och friterad pumpa, klämde på Totoromjukisdjur och kände oss som hemma.




Newtown är som ett litet Melbourne i Sydney, så gissade vi, och så visade det sig vara. Självklart älskade vi det. Efter hel dag bland deras fik och skivbutiker gick vi på kvällen till Govinda’s där man först äter vegetarisk buffé och sedan går en trappa upp till deras biograf, tar av sig skorna och tittar på filmen, den här gången (500) Days of Summer, liggandes bland kuddar och dästa matgäster. När vi efter filmen ville köpa några öl i bottle shoppen chockerades vi av att en billig 33:a kostade runt 16 kronor. Det skulle visa sig vara standardpris och ge upphov till ett av mina favoritsamtalsämne med australiensare - prisförhållandet på öl mellan bottle shop och pub, i Australien ca 1/2, i Sverige ca 1/5.



Dagen efter tvättade vi och åkte sedan till ypperligt fina Museum of Contemporary Art som för tillfället mestadels visade australiensisk konst. Efter att ha sprungit runt bland bokaffärna på Oxford Street åkte vi hem och spelade Texas hold ’em med Christabel, Daniel och deras två vänner.