torsdag 10 december 2009

Sydneys Debaser

Efter att ha bytt host till cykelkillen Oliver, som bodde i ett stort, lyxombyggt warehouse mitt i Newtown, tog vi bussen till Bondi Beach för att gå därifrån till Coogee Beach och samtidigt kolla på uställningen Sculpture by the Sea. Våra badkläder kom aldrig till användning.




På tåget hem messade Ollie och undrade om vi ville äta gratismat. Han och hans kompis satt och hängde vid ett litet torg där Hare Krishna emellanåt dök upp och delade ut mat. Vi väntade en stund, men när snacket böjade gå att ingen mat skulle komma gick vi istället till affären och köpte pasta och grönsaker. Vi gjorde oss redo för kvällens kalas – och det verkade verkligen kunna bli nåt i hästväg. Först skulle vi till Sydneys Debaser Spectrum där Ollies kompisar The Crayon Fields spelade (hela bandet bodde också de hos Ollie). Och inte nog med det, efteråt var det dessutom stor efterfest med maskeradtema Djur. Förväntningarna var höga! Ollies ena kompis var lite dryg och undrade vilken typ av socialist jag var. Lycka till att reda ut det på engelska. Regnet börjde falla ganska tungt. Utanför Spectrum mötte vi upp Eskilstunatösen Madde T (som bor och jobbar i Sydney) och hennes spexkompis Jay. Ollie hade hela tiden hintat att han kunde fixa in oss gratis, men vi visste inte om det även gällde Madde. I dörren blev stämningen lite underlig när alla väntade på att vi skulle betala. Nejnej, kröp det då fram, han hade bara kunnat få in sig själv gratis. Ibland fanns det tydligen en övervåning, men inte den här kvällen, så Spectrum var litet och trångt. Vi lyssnade lite halvhjärtat på förbandet, innan vi svenskar bestämde oss för att gå ut till grannpuben och ta en öl i väntan på huvudbandet. Jay började spela på en enarmad bandit. Efter någon minut verkade det plötsligt som han hade vunnit sjukt mycket pengar. Vi förstod inte riktigt om han skämtade eller inte, men jodå, plöstligt stod han där med 530 dollar i handen! Vi firade med shots. Inne på Spectrum igen hade bandet redan börjat spela. De lät sådär, men hade fina röda rosor knutna runt micstativet. Jag hann precis köpa deras LP innan Ollie meddelade att han skulle gå hem och lägga sig. Han skulle upp kl 04:30 för att cykla tio mil! Vi började se ett mönster i hans beteende. Inte fanns det då mycket kvar att göra på Spectrum så vi svenskar och Jay gick till en annan pub för att diskutera igenom läget. Vi kom fram till att inte låta oss nedslås. Madde tog oss till The World Bar vid Kings Cross. Hur indie såg inte jag ut som hela kvällen bar en LP-skiva i famnen. Ett bra band spelade, sen spelade ett dåligt (av typen easy-listening). Grejen med World Bar var att drinkarna kom i tekannor, något vi tyckte var oerhört charmigt. Partystämningen tog sig, och trots utebliven maskerad kändes kvällen ganska lyckad.





För lördagkvällen hade Ollie talat om ännu en maskeradfest med tema Pastell. Det hände ju inte, men det trodde vi inte heller. Vi drog till Glebe Market och somnade sedan tidigt efter att ha kollat på Dexter. Att det den kvällen tydligen bodde 18 personer i huset märkte vi inget av.


Update: detta höll på att ruinera mig under en kort period i kokheta Sydney - mocca frappuchino. Alla former av milkshakes kan dra något gammalt över sig, inget slår det här. /Elisabet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar