Sista dagen valde vi att återvända till Nacpan beach. Denna gången var vågorna stora. Tre gånger fick de min vita rumpa att blottas. Bredvid oss låg fransmännen från gårdagen med sina läsplattor. Med en dunk föll strax bakom oss en mogen kokosnöt ner från en palm. När solen vänt svärmade sländor i grupper om fem hektiskt omkring några meter upp. Jag förstår inte hur, men fransmännen hade plötsligt fått upp nöten och gröpt ur den. Vi ville ställa oss in hos de många hundarna, men eftersom de var så ointresserade av vår veganmat testade vi istället att hälla upp lite sötvatten i frisbeen, vilket fungerade. Även den lilla valpen drack, tills hon satte foten i vattnet och blev så förvirrad att hon sprang in under ett bord och somnade.
Under de två milen hem gled svalorna fram som pilar över de klargröna risfälten. Vi hojtade högt vid varenda djur vi passerade – kultingar, killingar, kycklingar. Vår tuk-tuk-förare måste ha undrat vad det var för fel på oss, men när vi passerade en liten hårig vattenbuffelunge saktade till och med han ner farten.
Jag var stolt över att vi efter flera veckor i Asien inte bränt oss. När vi kom hem upptäckte jag att jag bränt mig. På tv:n snurrade mexikanska såpor dubbade till engelska.
På Mezzanine var det happy hour. Elisabet behövde plugga, och det gör man ju aldrig så bra som med Berlintechno i högtalarna och en Blue Lagoon i handen. Efteråt svek vi Blueazul för att testa restaurangen Sei Nazioni. Det italienska köket måste verkligen vara det mest spridda i världen. Stället var helt tomt, förutom vi och katten Boricat som oväntat glatt lät sig matas med spaghetti och tomatsås. Är man uppväxt på en italiensk restaurang så. Vid kapris drog han dock gränsen.
Min bränna tillät ingen massage, men Elisabet kunde väl unna sig en manikyr på Jasmine massage, vägg i vägg med Art of Touch men med samma personal. Denna gången blev uppståndelsen vi orsakade ännu större. De fyra kvinnorna gav sig inte. Visst var vi väl skådespelare? De hade sett oss i en film de "inte kom på namnet på". Om det bara var ett charmerande spel som de utsatte alla kunder för gjorde de det bra. Ytterligare två kvinnor drogs in i kretsen, det pekades och smusslades. Den äldsta av de sex gick för att vila, men bakom hennes skynke kunde man fortfarande höra henne drömskt mumla "actor, actor". I smyg försökte kvinnorna i dörren fota oss med sin Nokiatelefon. När vi gick därifrån kastade jag en slängkyss till den mest betuttade. Bakom våra ryggar utbröt ett vilt tjut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar