Puerto Princesa

Glömde nämna den lite för stora spindeln som bodde på vår toalett. ("Glömde" även att nämna bamsekackerlackan som dunkades ihjäl med en sko kvällen före.) Snabb var den också, spindeln, så vi lät den va, försökte se den som gullig och beskyddare från annat värre. Fler gulliga beskyddare fann vi morgonen efter på översta trappsteget utanför kökets nätdörr, där de tre katterna och hunden Coco kurat ihop sig i en stor pälshög mot nattkylan. Coco gömde nosen under armbågen, sneglande mot oss och somnade om.

Till frukost var vårt jordnötssmör så sött att vi fräste medan havredrycken skammigt nog visade sig vara mjölk med tillsatt havre. Elisabet hade börjat känna sig lite tjyvens, helt enligt svenskar-som-varit-i-Asien-mer-än-tre-dagar-regeln. Vi lämnade våra bautastora väskor i förvar hos Greg och tajmade perfekt in en taxi till flygplatsen. Elisabet illamående kom och gick. När det kom var det riktigt illa. På flygplatsen började jag känna mig febrig. Vi kände att det inte var läge att som planerat soffsurfa hos Nieves som bodde på landsbygden med stridstuppar och sex omhändertagna barn och avstyrde det hela. Framme i Puerto Princesa på Palawan tog vi in på De Loro Inn, första bästa ställe. Febern var måttlig, men där. Efter en lång lur tog vi en tuk-tuk till Ima’s Gulay för stekt tempeh och burrito. Vi blev fotade av personalen och tvingade att skriva i gästboken. Utanför satt en hund i en bil.

Tio timmars sömn hade gjort susen! Vi kände oss båda två bättre och efter att vi matat huskatten med vårt frukostsmör flyttade vi till Hibiscus Garden Hotel. Med fingertoppar sladdriga som efter ett långt bad började vi misstänka att det var värmen och fukten som fått våra kroppar att säga ifrån. Elisabet behövde titta på föreläsningar, så när adjunkt Christer Eld tragglat klart om ämnesrepresentation i det hackiga nätverket var det dags för middag på stans andra vegoställe, Namaskar. Tyvärr kunde vi inte låta bli att beställa de knallrosa fejkräkorna vars plastkonsistens i efterhand får mig att rysa. På kaféet Itoy's efteråt stod personalen utplacerad och sjöng halvhögt med i datorspellistans ballader (i Bryan Adams Heaven tog även jag ton) medan Elisabet hade textseminarium. Sen blev det loungemusik från bandet. Vi antog inte inbjudan att komma upp på scen och riva av nåt.